SKARPNÄS – Överklagande till MÖD av antagande av Detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av Skarpnäs 1:83 och 2:14 m fl i Boo.

Begäran om prövningstillstånd och överklagan av Mark- och miljödomstolens dom 2026-03-23 i mål P 7689-25 gällande överklagande av Detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av fastigheterna Skarpnäs 1:83 och 2:14 m.fl. i Nacka kommun.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner, (nedan föreningarna), begär prövningstillstånd och överklagar Mark- och miljödomstolens dom i rubricerade detaljplan.

 

Yrkande 

Föreningarna yrkar att Mark- och miljödomstolens dom, Nacka TR P 7689-25, undanröjs.

Föreningarna yrkar att Nacka kommunfullmäktiges beslut att anta Detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av fastigheterna Skarpnäs 1:83 och 2:14 m.fl. i Nacka kommun, KFKS 2019–00060, upphävs.

 

Begäran om prövningstillstånd och grunder för begäran

Föreningarna söker prövningstillstånd och gör gällande att:

  • Det finns anledning att tvivla på att Mark- och miljödomstolen dömt rätt.
  • Det går inte att bedöma om Mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
  • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.

 

Motivering till att prövningstillstånd bör ges

Mark- och miljödomstolen har i sin dom motiverat sina ställningstaganden på ett sådant sätt att det inte går att avgöra om domstolen gjort en egen bedömning eller ej. På flera punkter i sin dom hänvisar domstolen till det som framförs av Nacka kommun och länsstyrelsen, men det framgår inte hur domstolen själva resonerat och om domstolen i sitt instämmande gjort en egen bedömning. Avsikten med vår överklagan till mark- och miljödomstolen var att få en ny prövning av en oberoende instans, men domstolens formulering gör inte utslaget begripligt. Föreningarna har återkommande noterat samma oklarhet även i andra domslut från mark- och miljödomstolen och vi ställer oss frågande till om detta är en ny praxis?

 

Mark- och miljödomstolens dom kan få avgörande betydelse. Om domen skulle bli slutgiltig och detaljplanen vinna laga kraft, så skulle domen bli prejudicerande och kunna få långtgående konsekvenser. Den skulle öppna upp för att strandskyddet kan upphävas på strandskyddad naturmark med höga naturvärden inom mindre än 100 meter från sjöar med 300 meters utvidgat strandskydd samt att naturmark tillåts tas i anspråk för verksamhetsområden utan att alternativa lokaliseringar redovisats i MKB:n. Detta vore mycket olyckligt och en icke önskvärd tolkning av strandskyddsbestämmelserna.

 

Mark- och miljödomstolen säger i sin dom ”Länsstyrelsen, som i första hand har att bevaka om ett beslut att anta en detaljplan medför att strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser (se 11 kap. 10 § PBL), har inte heller haft något att invända i denna del. Det finns därför inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen på den här grunden.

Mark- och miljödomstolen tycks mena att eftersom länsstyrelsen inte haft några invändningar så finns det därmed inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. Detta är ett rent felaktigt resonemang. Om en domstol inte kan göra en annan bedömning än en tidigare instans, vilket i detta fall varit länsstyrelsen, så faller ju hela idén med att pröva beslut om detaljplaner m.m. Och det finns dessutom många domar som visar att mark- och miljödomstolar kan göra en annan bedömning än t.ex. länsstyrelsen. I mark- och miljööverdomstolens dom P 6587–22 säger domstolen ”Det finns emellertid inget hinder för domstolen att göra en annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort (se bl.a. rättsfallet MÖD 2016:13 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 26 mars 2021 i mål nr P 9670–20 och den 31 mars 2022 i mål nr P 2835–21).”

 

Mark- och miljödomstolen har dessutom felaktigt bedömt att Nacka kommun visat att detaljplanen ”sannolikt kan genomföras utan att hamna i konflikt med artskyddsförordningen”. Denna slutsats strider mot den bevisnivå som krävs enligt praxis från mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Enligt MÖD:s avgörande P 14414‑21 (2023‑05‑08) måste artskyddsfrågan vara tillräckligt utredd redan i planprocessen, och det måste vara klarlagt att planens genomförande inte riskerar att utlösa förbuden i artskyddsförordningen.

 

Föreningarna anser även att detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte redovisat och prövat alternativa lokaliseringar för de föreslagna verksamhetsytorna enligt kraven i miljöbalken. Mark- och miljödomstolen säger ”Eftersom planens syfte är att utöka det befintliga verksamhetsområdet bedömer domstolen att rimliga alternativ har utretts i tillräcklig utsträckning.” MKB:ns hänvisning till själva syftet, att utöka befintligt verksamhetsområde verkar för domstolen göra att kravet på alternativprövning faller, vilket är felaktigt. I MÖD 2013:9 upphävs en kommunal detaljplan på grund av bristande utredning av alternativa lokaliseringar med hänvisning till att kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte har ansetts uppfyllda. Föreningarna anser att syftet med detaljplanen inte gör att miljöbalkens krav på alternativprövning kan tas bort. Dessutom är inte heller nollalternativet tillfredsställande beskrivet i MKB:n.

 

Domstolen redovisar heller ingen egen bedömning i frågan om hanteringen av dagvatten och skyfallsvatten, utan hänvisar till att länsstyrelsen meddelat att de inte överprövar planen. Föreningarna ställer sig tvivlande till om domstolen verkligen förstått att en utbyggnad av verksamhetsområdet är förenat med stora risker då föroreningar kommer släppas ut i en särskilt känslig miljö; Skarpnäs naturreservat och alla närliggande sjöar. I kommunens översiktsplan har sjöarna pekats ut som Ekologiskt särskilt känsliga områden. Detta ställer därmed höga krav på hanteringen av dagvatten och skyfallsvatten. Trots de utredningar som gjorts framgår ändå inte konsekvenserna av skyfall och dagvatten, utan det kvarstår många frågetecken och osäkerheter. Föreningarna anser att gjorda utredningar inte säkerställer att de åtgärder som är nödvändiga för att säkra en god dagvatten- och skyfallshantering vidtas och att planen vilar på ett bristfälligt underlag.

Sammantaget visar ovanstående att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen gjort en juridiskt korrekt bedömning och det går heller inte att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet. Föreningarna anser därför att Mark- och miljööverdomstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.

Med anledning av ovan anser föreningarna att prövningsrätt bör ges.

 

 

 

Läs överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen i pdf

 

Bild. Karta från miljökonsekvensbeskrivningen som visar naturvärdesträd. De naturvärdesträd som finns inom planområdet kommer med tiden att bli äldre och utveckla viktiga strukturer för den biologiska mångfalden. Källa: Figur 10. Identifierade naturvärdesträd i Väg & Miljös inventering (Väg & Miljö AB, 2024a). Karta: Iterio.