ÅRETS TEMA 2020 - VILDA BLOMMOR

 
Årets tema har rubriken Vilda blommor, vilda i betydelsen att de främst växer i naturen i motsats till de odlade och blommor för att de blommar och sätter frön. Vilda blommor är vilda örter och vi kunde valt den rubriken, men örter förknippas idag mer med kryddväxter och örtmedicin och vi vill lyfta fram örter i vid betydelse.

Örter kännetecknas av mjuka ovanjordiska växtdelar, som vissnar ner under hösten till skillnad från vedartade växter som kvarstår. Vitsippor, midsommarblomster, älggräs, kattfot, näckrosor, violer och kvickrot är exempel på örter. I vårt program undantar vi dock stråväxter och vattenväxter. Systematiskt tillhör örterna kärlväxterna, de örtartade blomväxterna och de gömfröiga växterna, som har frön inneslutna i en frökapsel eller frukt till skillnad mot de nakenfröiga. De kan vara ettåriga, tvååriga eller fleråriga.

Vi hittar vilda örter snart sagt överallt i naturen i skogsmarker, på hällmarker, i sjöar och vattendrag, vid stränder, på myrar, i kärr, betesmarker och ängsmarker, men också vid vägkanter, på ruderatmarker och invandrade i stadsmiljöer. Arterna är många, hur många beror på definitionen. Den senaste upplagan av Bo Mossberg, Lennart Stenberg: Nordens flora. 2018, tar upp över 3300 arter i Norden kända kärlväxter varav de flesta är örter. Kärlväxterna omfattar barrväxter, blomväxter, gräs, halvgräs, ormbunkar med flera.

De vilda örterna ingick förr i jordbrukets självhushållning. Många vilda örter är ätliga. Andra örter är giftiga, en del mycket giftiga såsom odört. Andra vilda örter är medicinalväxter, som innehåller ämnen verksamma vid olika åkommor och sjukdomar, förr använda av folkmedicinens ”kloka gummor” omgivna av magi och tro. Innan syntetiska färger kunde framställas användes vilda örter till växtfärgning av garn och tyg. Namn som vittnar om det är färgkulla, Anthemis tinctoria (av tinctus, färgad på latin) och färgmåra, Asperula tinctoria. En del örter är spånadsväxter. Av nässlans långa fibrer vävdes nättelduk. Malört lades i klädkistorna för att hindra mal, doftande örter plockades till kyrkbuketten och sju sorters blommor lades under huvudkudden på midsommarnatten.

De vilda örterna står för en stor del av den biologiska mångfalden genom sin stora artrikedom och utbredning, många är knutna till det gamla jordbrukslandskapets ängsmarker och betesmarker. Den artrikaste och arttätaste växtmiljön är den slagna ängsmarken, som rätt skött kan ha upp till 50 olika arter av kärlväxter på en kvadratmeters yta. Ängshöet gav förr ett näringsrikt vinterfoder till djuren och det var genom upprätthållandet av hävden att slå och bortföra höet, som ängsmarken hölls öppen, ljus och mager och gynnade örternas utveckling.

Ängsmarksarealen i Sverige var som störst på 1860-talet, cirka 2 000 000 hektar, innan nya jordbruksmetoder infördes, som successivt minskade betydelsen av ängarna som fodergivare. I början på 1990-talet fanns endast 200 000 hektar kvar. Därmed har livsmiljöer radikalt minskat för många vilda örter och alla de insekter som bin, humlor och dagfjärilar som är beroende av örterna liksom fågelarter som gynnas av rik tillgång på insekter och trivs i intilliggande bryn. Många arter knutna till ängsmark är idag rödlistade. Med en ökad medvetenhet och mål formulerade kring biologisk mångfald så bevaras och restaureras en del ängsmarker idag samtidigt som vägrenar och kraftledningsgator är nya potentiella ytor för hög biologisk mångfald. I Boo arbetar vi för att skydda och utveckla ängsmarkerna samt nyansera parkskötseln.

Landskapet, växternas livsmiljö, genomgår kontinuerligt förändringar. Nu uppmärksammas främmande arter som kommer hit genom en utökad handel med andra länder och som genom klimatförändringar kan etablera sig här. En del är invasiva och riskerar att konkurrera ut våra inhemska arter. Naturvårdsverket uppmanar till rapportering och Nacka kommun vill att vi rapporterar in det vi ser av jätteloka, Heracleum mantegazzianum, parkslide, Fallopia japonica, och vi tycker också parksallat, Cicerbita (Lactuca) macrophylla, ska rapporteras.

Svenska Botaniska Föreningen, SBF, arrangerar ”De vilda blommornas dag”, söndagen den 14 juni med blomstervandringar i hela Sverige.

VI SES BLAND DE VILDA BLOMMORNA!